Vänner
Jag är en sån där tänkare, jag överanalyserar precis allting, just nu ligger jag och tänker på varför vissa människor är som dom är, varför har man kvar energitjuvar i sin närhet, varför umgås man egentligen med såna man inte passar med? Bara för att man en gång blev vänner och gillade varandra så betyder ju inte det att man måste vara vänner hela livet, men ofta försöker man väl hitta tillbaka till de där som gjorde att man från första stunden gillade vännen, men man är ju helt enkelt olika och ibland kanske den andra tar för mycket än den ger och då orkar man inte tillslut.
Säger absolut inte att man inte kan vara olika som personer, en av mina absolut bästa vänner är väldigt olik mig som person och vi kan diskutera saker och tycka väldigt olika, men samtidigt är vi så himla lika och förstår varandra och ger tröst och vi kan bara vara vi liksom, och så har det varit i 12 år med henne. Och jag älskar henne för den hon är även fast jag tycker hon gör saker som är helt oförståeligt ibland. Vi ger och tar i vår relation och jag känner att jag får ut något av den, och det är så jag vill ha det.
Vill absolut inte känna att mina vänner tar min positiva energi och kväver mig med deras "skit".
Jag har ett par stycken nära vänner, vissa har jag haft sen min dagis tid och vissa har kommit in senare i livet och dom har alltid funnits där. Sen har man ju alltid de här vännerna som man träffar då och då och har kul med men man kanske inte delar sitt allt med dem.
Jag hoppas jag är en god vän, men man kan inte alltid vara perfekt som vän heller, precis som i ett kärleksförhållande, allt kan liksom inte vara på topp jämt, men jag hoppas jag oftast finns där när någon av mina vänner har behövt en extra kram.
Men den här lilla killen måste ändå vara den bästa jag har på hela jorden. Han gör mig till en kick as morsa som klarar precis allt, han ger mig styrka och han får mig på strålande humör varje dag, vi bråkar men blir sams, pussas och leker, skrattar och gråter spelar ingen roll hur dagen varit, vi går aldrig och lägger oss osams och jag älskar honom mer än något, han är de sista jag tänker på innan jag somnar och det absolut första jag ser när jag vaknar <3 (eftersom han står vid min sida av sängen och skriker maaammmaaaa, haha)
Kommentarer
Daniella
Hoppas vi alltid kommer vara vänner ❤️
Trackback
