Igår stannade Theo kvar hos mormor och morfar Johan, så jag och älskling skulle kunna sova ut lite idag, ja det gick ju sådär om man säger så, vaknade innan 6 och började leta efter Theo innan jag kom på att han är hos min mamma! Men till 6 var ju iof länge sen jag fick sova till så jag får väl se de som en sovmorgon iaf ;)
Så nu ligger jag och hoppas på att Robban ska vakna så vi kan mysa och äta frukost ihop.

Jag längtar tills vi ska hämta skrutten! Hur kan man sakna sitt barn så mycket efter så kort tid? När ska det bli lättare att lämna sitt barn som många säger att det blir? Iof har han bara sovit hos sin mormor 4 gånger sen han kom för 9 månader sen, men jag får lika ont i hjärtat varje gång jag går ifrån honom. Och igår när vi stod vid dörren och vinka så kröp han mot oss och log, och jag var tvungen att stänga dörren framför honom, annars skulle vi aldrig kommit där ifrån! Usch. Tur han har världens bästa mormor och morfar <3