Alltså vart tar tiden vägen när man har barn, det känns liksom som att jag nyss var gravid, vart tog dem 9 månaderna vägen? Vart tog de senaste 6 månaderna vägen efter Theo kom till världen? Han är liksom över 6 månader nu, det är sjukt, vart tog min lilla lilleman vägen? Jag älskar att varje dag se min Theo växa och lära sig nya saker, MEN måste det gå så fort? Snart står vi på hans studentmottagning och hans pinsamma mamma gråter och är så stolt, och vips va det är så börjar han packa ihop sitt pojkrum och lämnar boet han haft hela sitt liv. Usch, det gör ont i mitt mammahjärta, jag vill ha dig nära mig för alltid, hur kan man ens älska en person såhär mycket, jag trodde inte det var möjligt, förrän jag såg Theo första gången, då förstod jag vad min mamma alltid försökt förklara för mig. Det går inte beskriva, går ej förklara, men jag lovar att varje dag för resten av mitt liv säga hur älskad du är Theo och hur stolta vi är över dig. Jag kommer alltid finnas vid sin sida. Det finns inget jag håller så kärt som du. Och den glädjen du ger mig varje dag, tack du älskade lilleman!